Idag ser ut att bli en hemmadag igen. Bra, då ska jag fortsätta skriva.
Jag blir kanske tvungen att åka iväg och hämta papper på banken också och det känner jag INTE för. Hatar bankpapper, hatar måsten, hatar köra bil och jag hatar att parkera i Mölnlycke centrum. Det var där jag backade in i en betongsak när bilen var bara ett par veckor gammal.
Och idag ska jag både parkera där OCH gå till banken. Jag slår vad om att de kommer vilja prata pensionsparande med mig. De ringde för något år sedan och ville prata - när jag satt på jobbet och var superstressad. Frågade inte ens om h*n störde eller om det gick bra att prata, malde bara på och till slut blev jag irriterad och fräste att jag satt på jobbet och inte hade tid. Tror nästan att jag slängde på luren. Fast tryckte på knappen som avslutar samtalet. (Det var länge sen man fick slänga på några lurar.)
.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Efter en lång och tung period har jag nu gett mig ut på min första bloggrunda. Satte mig och läste tillbaks i din blogg. Det är så befriande att läsa den för den innehåller ömsom vin och ömsom vatten. Så är ju livet. Spännande att få följa dig i vardagen
SvaraRaderaSköt om dig
Tack Lisbet! Dina ord gör mig glad :)
SvaraRaderaSkojar du, bor du i Mölnlycke? Där har jag bott hela mitt liv (nästan) tills jag flyttade hit till landet.....Centrum i Mölnlycke var alltid en riktig pina. Framför allt var det alltid så att var man än parkerade var man på en baksida av någonting!!!
SvaraRaderaAgneta kram