fredagen den 30:e september 2011

En omöjlig ekvation

Jag har kommit på efter inte allt för mycket gubblande att jag inte kan förvänta mig snygg frisyr om jag inte lägger ner någon tid på den. Jag vill (helst inte faktiskt) tvätta håret, borsta det och sen ska jag vara snygg! Eventuellt kan jag krama in lite välgörande kräm som motverkar frissigt och torrt hår. Men that's banne mig it.

Men eftersom jag varken begåvats med vackra lockar eller spikrakt hår kan jag förvänta mig att vara snygg i håret utan att jobba med det. Helst när man bor i en stad med ganska ofta ganska fuktig luft. I kombination med blåst. Hej fulhår!

Nu har jag hårkris. Som ni kanske har märkt? Jag. Måste. Göra. Något. Måste bara komma på vad. Hur vill jag ha det? Vad vill jag göra? Vill jag lägga ner någon som helst tid på håret? Hur vill jag se ut? Vem vill jag vara? Vad vill jag vara? Vad vill jag bli när jag blir stor?

Under tiden ni funderar ut bra svar tar jag och går över till grannen och kanske tigger lite vin, eller bara får lite sällskap. Om ett par timmar kommer min man hem! Det är faktiskt så att jag längtar efter honom nu!
        .

Ni ser ju!

Luggen. Håret.

Maj gadd.

Oj så eh lägligt

Åt macka igår. Ljust bröd. Nu magknip. Sitter på bussen. På motorvägen. Ingen busshållplats än på ett tag. Och även om, har jag inget papper.

Den här bussen går inte ända in till de centralaste delerna av stan heller, där mitt jobb ligger. Jag måste gå av och byta. Måtte måtte måtte jag ha flyt idag! Och måtte jag hinna komma till jobbet innan det är dags...

Äntligen fredag!

Lite trött idag och lite tröttvärk i huvudet. Det sistnämnda tack vare en kombination av gårdagens tokstressiga dag och kvällens två glas vin.

I natt har jag sovit nästan åtta timmar. Kanske därför jag är trött.?!

Kaffe är bryggt och hällt på termos vars lock är extra åtdraget idag. Igår skvimpade det ut lite kaffe i väskan när jag sprang (som jag sprang!) till bussen. Jag hann!

Idag sprang jag också. Dock med termosen i handen...

Så. Bussen åk nu.

torsdagen den 29:e september 2011

Öl, vin och sprit

Att man blir trött på sig själv och sitt liv?

Jag har levt med mig själv i snart 40 år. Och varit i stort sett samma person hela tiden. Skrattar åt samma saker, tittar på samma typer av killar (eh... nästan får jag väl lägga till kanske), gillar samma typ av musik, filmer, mat.... det är nästan bara när det kommer till alkoholen som jag ändrat mig. Skaffat en mycket fiiiinare smak. Och dyrare.

När jag var ung drack jag öl. Fulöl, folköl, elefantöl.... Helst elefantöl för då krävdes inte så mycket. Punköl. Ett tag hade jag Stella Artois som favorit. Men jag tror att det mest berodde på att det var ett snyggt namn och en rätt fin etikett. Och så ville jag kunna säga att jag hade en favorit. Smaken var liksom inte så skild från någon annan sort.

Nu klarar jag inte öl. Inte heller fulvin. Det ska vara gott, och det ska vara fint. Annars kan det kvitta.

Det ska gärna vara bubbligt också. Det är trevligt.

Sprit går an, om det är i en riktigt god drink. Sprit bara för spritens skull är inte roligt. Inte gott. Och inte heller särskilt trevligt.

Dock skulle jag gärna vilja tycka om öl. Att njuta en riktigt kall öl en varm sommardag, verkar så mysigt! Men, det är inget fel på kallt vitt vin en varm sommardag heller. Allra helst om det är bubblor i...

På lördag skulle det bli (britt)sommar igen, inte sant?!
      .

Under the influence of wine

Blandade känslor. Kaos och lugn. Glädje och ... oro, tror jag. Kanske posttraumatisk stress från idag. Galet stressig dag. Helt tokigt jobbig.

Men inte längre jag-vill-gå-och-dö-jobbig, utan bara jobbig.

I morgon blir bättre.

Måste komma ihåg maaassa vatten och Resorb innan jag somnar.

Nu hem och krama barnen!

Sen borsta tänderna, tvätta mig och lägga mig. Zzzzova.

Eh, russin

Det kanske inte syns, men i den här talriken råkade det komma mer russin än yoghurt. Tur att russin är gott.

Torsdag idag - en dag kvar till helg! Hur härligt är inte det?!

Mörkt

Nu blir det inte ljust förrän till våren. Undrar hur vår lille kanin tar mörkret och vintern, han som bor utomhus.

Ikväll blir det lite AW med fd jobbarkompisar. Det blir trevligt!

onsdagen den 28:e september 2011

På språng och kaffesugen

Har sovit sådär i natt. Yngsta som sovit bredvid mig har rört på sig en hel del. Och låtit lite. Maken brukar ligga still. Och tyst.

Bra morgon, inget tjat och jag hittade sonens matchställ. Det låg i garaget. Visserligen inte tvättat sen förra matchen, men kan man få allt?

Kaffet i väskan - i termos, och jag är redo för onsdag!

Ha en strålande fin dag idag!

tisdagen den 27:e september 2011

Det bästa med att vara gräsänka

Förutom att det är tyst och stilla hemma så har jag ett barn bredvid mig i sängen. Det är det mysigaste som finns att sova bredvid! Därför ska jag snart gå och lägga mig.

Tre nätter är maken borta, vilken tur!
       .

Tisdag... inte lika angenäm men nästan

Idag är jag gräsänka. Maken har åkt på någon slags jobbresa till södra Tyskland. Någon stad som ska vara ganska mysig. De ska kolla på fastigheter och typ byggnadsteknik. Och så ska de väl äta god mat och dricka tyska viner. (Tyska viner låter inte lika fint och gott som Franska viner. Eller hellre Italienska viner) (Men det kanske det är? Vad vet jag. Jag vet att italienska viner är makalöst goda. Jag säger bara Amarone).

Jag har varit på utvecklingssamtal, med äldsta, på nya skolan. Vi höll på att komma lite för mycket försent för vid dörren där vi skulle gå in satt en lapp: Utvecklingssamtal, ingång vid B2. Så vi sprang till B2. (Vi var redan lite sena, därav springandet). Låst. Då sprang vi till gympasalsentrén, på andra sidan skolan. Där kom vi in men inte längre in... ut igen, springa tillbaka till första dörren och hittade till slut rätt. Puh. Två, kanske tre, minuter sena. Rätt ok ändå. Tack vare snabba ben.

Det gick bra. Och fort. 25 minuter senare var vi på väg hem igen. Och nu sitter jag här. Och ska snart gå och lägga mig. I morgon ska jag klara mig själv. Åka buss. Tur att jag har flex. Det är på fredag som jag måste vara på jobbet 08:15 för att passa telefonen. Det ska jag nog klara av.

måndagen den 26:e september 2011

Märklig måndag

Första måndagen på evigheter som jag varit pigg. Min lunchdate trodde att mitt goda humör berodde på just det - lunchdate. Men det var inte det första jag tänkte på när jag vaknade i morse utan det faktum att huset är städat! Ok, inte tvättstugan (the megakaos) och inte heller arbetsrummet (the om möjligt ännu större megakaos) men övriga huset är städat och hyfsat rent, tack vare gäster igår (fönster och golv visserligen skulle må bra av lite putsning, men hey, det duger, mer än väl) och det är så sköööööönt! Att man påverkas så av Feng Shui eller vad det nu är. Häftigt!

Att jag sovit gott i natt och inte drömt stressdrömmar är också av godo för humöret. Och att jag inte är avigt inställd till jobbet. Det kan vara högst tillfälligt så jag får vara glad så länge det varar.

Men nu är det dags att ta natt. Eftersom jag bytt lakan i vår säng ikväll får jag snart krypa ner mellan rena lakan - och det är bland det allra bästa som finns.

Idag har jag också lämnat tillbaka ett par kängor jag köpte förra veckan så nu har jag tjänat ett stort antal hundralappar som jag kan lägga på några andra skor! Finurligt va?! (Undrar om det var därför som jag provade ett par sketafräcka för inte mindre än tretusen spänn. Men som tur var var de bland det oskönaste jag haft på mina fötter. Hor-skor inräknat.) (De jag förälskade mig i förra veckan som gick lös på 5600 kr vågade jag faktiskt inte prova - femtusensexhundra! För ett par skor?! Visserligen snygga som få..... men ändå. Man får ju en stor väska för det priset...)

Nej! Jag skulle inte drömma om att köpa skor för så mycket pengar! Inte ens om det var livstidsgaranti på klack och sula. Jag måste lova mig själv att inte lägga till med så dyra ovanor. Herregud... jag blir matt.

Mot de nytvättade lakanen!
        .

         .

Jag blir så förbannad!

Måtte de ruttna i en fuktig håla någonstans, de som bröt sig in hos den stackars kvinnan.

Jag är nog ganska positiv till dödsstraff när jag tänker efter.

Hett tips:

Om ni går in i en affär och sätter er på huk för att kanske titta efter fotbollskor i rätt storlek.... se då för sjutton till att inte trampa på den tunika ni kanske har på er, det blir nämligen väldigt svårt att resa sig upp igen. Och fullkomligt omöjligt att resa sig upp med någon som helst värdighet.
      .

Sedärja

Idag var det en sådan bland tvätten...

Gaaah!

Jag och planering och organiserande alltså.
Har lunchdejt idag. Planerat sen några dagar tillbaka. Trevligt!
Kommer till jobbet, ser att jag har utbildning idag, mitt i lunchen. Får tidigarelägga dejten. Inga problem att ses en halvtimme tidigare. Kommer på att jag ju har telefonpassning!!! Får fixa och trixa med det men det löser sig - snälla kolleger.

Går på lunch och kommer tillbaka för att gå på utbildning... Ser då (efter att en kollega ser ut som ett ? att det är om tre veckor. Inte idag.

Smart? Jag?! Koll på läget? Näe.

Men lunchen var trevlig!

God morgon!

Jag har sovit gott och vaknade innan klockan ringde. Dessutom, eller tack vare, vaknade jag positiv. (??!)

Det här blir nog en bra dag!

Ps. Ser ni luggen? Gaaa aaaah!

söndagen den 25:e september 2011

En annan slags förändring

Jag måste klippa mig. Håret har växt som ogräs och ser lite ut därefter. Och jag har kommit på att jag nog inte är en långhårig typ av person. Visst, jag kan drömma om långa gyllene lockar att slänga med i slow motion, som ska blänka och skina och blända hela världen med sin skönhet ... I verkligheten blir det skitjobbigt att tvätta, det tar en evighet att torka och sen alla sjutusen förrymda hårstrån som varje dag återfinns precis överallt. "Har man tjockt hår tappar man många hårstrån" kvittar min frisör käckt.

Jag har för mycket hår helt enkelt. Och med tanke på hur mycket jag ogillar att tvätta det... Nä. jag ska nog ha en lite kortare frisyr. Hellre lägga lite tid på att frisera det (ta i lite mousse eller så) än att få kramp i armarna när det ska schamponeras. (Och när jag har kortare hår som kräver mer friseringstid svär jag över det och vill ha långt hår Som Bara Behöver Tvättas Och Sättas Upp i En Tofs. Bara behöver tvättas? Bara?

Och förresten, hur ofta är det man rör huvudet i slow motion, egentligen?
      .

Märker ni att jag inte nojar så mycket?

Ångesten inför måndag och ny arbetsvecka är inte allt för påtaglig, märks det? Förra söndagen och måndagen var ju så jobbig att jag grät. Men jag känner mig lite cool idag faktiskt. Kanske för att nästa vecka blir lite ovanlig. Inte så ekorrhjulig. Maken ska till Tyskland på tisdag och kommer hem fredag kväll. Jag blir gräsänka. Och på lördag morgon ska vi till Småland och vårt nygamla sommarhus.

Dessutom var förra veckan riktigt bra. Mitt jobbsjälvförtroende stärktes en hel del. Jag upptäckte att livet inte går under för att jag måste fråga och ta reda på saker som jag inte kan och så upptäckte jag att jag faktiskt kan en väldig massa. Ha! Men det här med heltid alltså... Det är ett dilemma.

Och nej, jag kan inte gå ner i arbetstid. Min tjänst kräver heltid. Det visste jag när jag sökte jobbet så det är inget nytt. Men jag gillar det inte ändå. Och nej, söka nytt jobb just nu lockar inte heller. Jag vet nämligen inte vad jag vill bli när jag blir stor. Jo, det vet jag men det är inget man kan söka på annons - man måste slita arslet av sig en hel del. De jobb som går att söka är antingen via bemanningsföretag - been there done that för längesen - eller bara allmänt sketatråkiga. Jag har det trots allt (trots heltiden) väldigt bra på mitt jobb. Jag är bara oerhört bortskämd som inte har vett att uppskatta det jag har.

Och så är jag väl i en bra del i den av gud förgätna cykeln. Eller vad det nu annars är som gör att jag vissa dagar är väldigt gråtmild och nästan vill ta livet av allt och alla. Ok, en liten överdrift där, ifall någon "storebror ser dig" läser här. As if.

Nu ska jag gå över till min syster och hjälpa henne äta den dubbla satsen kladdkaka. Tack gode gud för systrar. Och kladdkaka.
                    .

Snart blir det golunch

Idag skippar jag nyttig sallad och tar en pizza. Bakismat, trots att jag inte är bakis. Men tydligen behöver min kropp en dos med fett och kolhydrater. Eller så är jag bara väldigt lat och bekväm.

Eller nej, det är jag ju inte, jag prioriterar ju naturligtvis att skriva på min bok! Inget annat. Baaaah.
         .

Jag skriver alltså finns jag

Idag skriver jag. Just nu är det blogginlägg, men nyss var det på Min Bok. Det går framåt. Mest bakåt. Jag har börjat om. Igen.

Det kommer aldrig bli en bok om jag inte slutar att börja om hela tiden.

Novellsamling föreslog någon. Jag föreslår "Boken med enbart hundra olika inledningar". Kan kanske vara en ny och fräsch idé? I vårt stressade samhälle finns säkert en och annan som inte hinner läsa annat än början på en bok. Eller? Nej?
     .

Så var det söndag

Vi har sovit länge idag. Alla utom maken då, som varit en sväng på flyget och hämtat sin pappa i arla morgonstund.

Nu är det verkligen tid för frukost. Förutom att jag ser det på klockan känner jag det i magen. Hungrig som en goddamn varg.
       .

lördagen den 24:e september 2011

Med facit i hand

Att åka till Liseberg en lönehelg är ingen bra idé. Det är tredje sista helgen de har öppet nu och det borde vara färre antal människor.... men nejdå.

Hade jag tänkt till hade jag kommit på att det är lön och lön betyder alltid mycket mer folk ute på stan och mer folk betyder trängsel och köer och det där är inte min grej alls.

Jag känner att jag inte har åkt färdigt idag. Har inte fått åka lika mycket som tidigare år. Nästa år ska vi boka in sista söndaden de har öppet, då brukar det vara rätt tomt. Jag vill kunna gå mellan attraktionerna och slippa köer! Max stå tio minuter, helst inga minuter alls. Förrförra året var det så, då fick vi sitta kvar i Flumeride och slapp gå ur! Tror vi åkte fyra eller fem gånger på raken! Perfekt!

Nu är det läggdags.

Maken skulle egentligen gått upp kl 02.00 för att åka till flyget och hämta sin pappa och hans fru, men planet är försenat fyra timmar så han behöver inte gå upp förrän kl 06.00. Skönt för oss (maken, jag kan ju somna om) men mindre kul för svärfar och hans fru. Men de är ju pensionärer och kan sova ikapp hela nästa vecka ju!

Nu ska den här icke-pensionerade tanten gå och lägga sig. Det är way beyond sovdags!
           .

Skräcken

Höjdskräcken. Hur hemsk som helst.

Kväll på Liseberg

Mysigt i den svala höstkvällen. Stan är vacker och jag har ätit på tok för mycket godis...

Balder

Sååå häftig!

Lite finhöst

Vi har sol och rätt skönt. Men lite för långa köer för mig... Grrrrr. Men det är bara att andas och spela Wordfeud.

Undviker

Åksjukan.

Dricker kaffe istället. Och försöker vinna choklad.

fredagen den 23:e september 2011

Note to everygirl

Måla inte naglarna när du druckit två glas vin. DET BLIR INTE BRA!

Äääääntligen!

Nu är det helg hörni! Inte en timme för tidigt. Vilken seg vecka. Jag alltså. Jag har varit seg.

Men i morse vaknade jag konstigt nog positiv. Och dagen har varit riktigt bra. Det är nog tack vare att det är Freeeedag!

torsdagen den 22:e september 2011

Så mycket kul, så lite tid

Och så lite ork.

Messade maken att han skulle komma hem för jag var pigg! Men nu inser jag att jag är fasenimig inte pigg längre. Men så har det gått nästan en timme också. Och då hinner tant bli trött.

I morgon är det ÄNTLIGEN fredag! och jag inser att jag lever endast för fredagar. Måste. Göra. Något.

Ett deltidsjobb vill jag ha, har jag kommit på. Jobba tre dagar i veckan och ägna två åt kreativa saker. Skriva, måla kort, tillverka saker och kanske sälja, i liten skala.

Varför finns det inga företag som vill ha en kontorsråtta administratör tre dagar i veckan?! Jag skulle kunna göra vilket skitgöra som helst, nästan, om jag bara slapp jobba heltid.

Tänk att få vara hemma lite mer! Ägna sig lite åt hem och hushåll och mycket åt sådant som berikar mitt liv! Åh! Åh! Åh!

Tills dess får jag glädja mig åt att det är fredag en dag i veckan!
        .

Energi!

Fick ett telefonsamtal av en kompis när jag kom hem. Jag fick skrattat lite, eller rätt så mycket! Härligt! Undrar när jag skrattade riktigt mycket senast? På jobbet är alla så himla seriösa och tråkiga. Även jag, och det är nog det värsta av allt.

På måndag ska jag träffa en fd kollega och äta lunch. Det blir trevligt. Och förmodligen får jag skratta lite.

Nu ska jag steka blodpudding, bacon och äggröra. Men först slänga in en maskin med tvätt - måste ju roa mig lite.
         .

Lagamatfunderingar

Vad lättare (?) livet var när jag åt vetemjöl.

Pannkakor. Pasta. Mackor. Ok, knäckebröd är väl också mackor men inte på samma sätt...

Vad sjutton ska jag hitta på idag??!
Soppa på en spik?

Dagens sko-outfit

Nya per igår. Gillar dem!

onsdagen den 21:e september 2011

En sista tanke innan jag somnar

Undrar hur den person tänker och känner just nu som om ca fyra timmar ska avrätta Troy Davis. Han eller hon kommer att ta livet av en annan människa. Släcka ett liv.

Jag är glad att jag slipper få reda på hur det känns. Men kan inte låta bli att fundera lite på det.

Blir inte den personen en slags mördare?
          .

Att göra det man är bäst på

Jag är så himla bra på att skjuta upp saker. Jag är nog faktiskt bäst på det, tror jag, och därför skjuter jag upp duschandet till i morgon bitti. Tjoho! Slipper duscha. Slipper lägga mig med blött hår.

Jag kommer hata mig själv i morgon bitti.
   .

Ta mig ett bad?

Jag är så infernaliskt trött och sömnig att jag faktiskt vill gå och lägga mig redan nu. Men jag har tvätt att ta hand om. *gutturalt läte* Och ett golv som egentligen bara måste tvättas, men det dör nog inte av att vara skitigt en dag till. Fläckarna lär ju inte försvinna av sig själva, om man säger så! *nickar överdrivet menande*

I stället funderar jag på att ta ett varmt och skönt bad. Men jag hatar att frysa efteråt... När jag ligger där i vattnet vill jag liksom bara transformeras över till sängen när jag har badat klart. Utan att behöva duscha, torka, smörja in mig... men det funkar ju inte riktigt så.

En snabb dusch då? Bli av med eländet (ja, jag hatar att duscha och tvätta håret) och sen sätta mig i soffan med badrock och kanske måla naglarna? Som sen blir fula under natten...

Fan. Och nu piper maskinen. Tvätten är ren. Och blöt.

NÄ, rycka upp sig lite kanske?

            .

Dagens rapport

Lunch-daten med maken var trevlig och vi fick köpt det vi skulle. Kavaj. Sen hittade han byxor som satt bra som han också köpte. Sen gick vi och tittade på skor. Jag älskar skor. Han hittade ett par och jag hittade också ett par. Skönt.

Men jobba.... alltså. Det är gravt överskattat. (Jag vet, man behöver jobba och tjäna pengar och så - jag vet. Men ändå. Vill inte. Vill. Verkligen. Inte.

Jag har tittat efter nytt jobb. Platsbanken. Men inget annat jobb lockar heller. Nä, för jag vill inte ha något annat jobb. Vill ju inte jobba alls ju. Eller jo. Jag vill jobba, två dagar i veckan, för att sen skapa resten av dagarna! Men var och hur hittar jag ett sådant deltidsjobb?

Nä, nu måste jag ha något gott.
        .

En något bättre dag

Snart har halva veckan gått. Gott kaffe.
Lunch-date med maken. Vi ska shoppa till honom. Och kanske till mig?!!

Ok. Överlevnad. Fokusera.

tisdagen den 20:e september 2011

Måste sluta träna kvällstid!

Jag blir pigg! Det är inte bra. Jag måste ju somna tidigt, ju.

Och när vi är inne på elände: maken har köpt gröna bananer. Gröna. Då krullar det sig i munnen. Uäk. Jag som var såsugen på mjölk och banan.

Så. Nu har jag klagat färdigt.
Tränat ja. Promenerat (nästan powerwalkat) och kört lite styrketräning på det. Några få, försiktiga, lyft med tyngder (otyngder snarare, à tre kg). Shit vad snabbt man förfaller när man inte tränat på ett tag. Hu vad trött jag är i armarna. Men förhoppningsvis klarar armbågen detta och då ska jag köra lite lite varje vecka, tills jag är stark igen! Det kommer ta tid men det får det göra då.

Det är tre år sen jag började få ont i min armbåge. Nu har jag inte ont längre men jag är fruktansvärt svag och otränad. Men med mycket tålamod och ännu mer tålamod ska jag nog bli bra och stark igen.

Nu måste jag snart gå och lägga mig och sova, så att jag inte är så förbannat trött i morgon. Som jag var idag. Zzzzznark, typ.

           .

En dag med blandade känslor

Igår kväll bröt jag ihop. När barnen somnat gick jag omkring hemma och grät. Tyckte oerhört synd om mig själv.

Sen lyfte jag blicken lite och insåg att jag har det oförskämt bra. Då slutade jag gråta. Men jag var inte glad när jag vaknade i morse, men inte heller ledsen. Maken, älskade maken, körde mig in till stan trots att han egentligen inte skulle dit. Så otroligt skönt att slippa åka buss ibland.

Jag fick inte med mig kaffe hemifrån utan fick stå ut med jobbets svarta hemska, men i morgon - och alla andra dagar i evighet, amen - ska jag ta med eget kaffe. Jobbets är så jävlars äckligt att jag får lust att slå ner kaffeautomaten. Hur kan det ens vara lagligt att tillverka så vedervärdig sörja? Det borde det inte vara.

Lunchen blev ju sådär... jag köpte en caesarsallad på NK och de är inte världens godaste heller. Och helst inte när både kropp och själ ville ha flottig macdonaldsmat. Men jag fick shoppat ett par skor. Halvkängor. Eller vad de nu kallas? Det var bra. Hoppas jag är nöjd och kommer behålla dem. Orkar inte släpa fram och tillbaka hela tiden.

På eftermiddagen gick kollega och jag ner och köpte choklad. Och sen slank vi in på Steinbrenner och köpte cappuccino och efter det var jag jätteglad och nöjd med livet! Nästan lycklig! Konstigt att kaffe och socker choklad har den inverkan.

Nu är jag lycklig, men så är jag hemma också. Och ska snart gå ut och gå en liten sväng, hoppas kroppen orkar efter förkylningen. Väl hemma ska jag göra lite ryggövningar, herregud vad svag jag är i rygg, axlar, armar, skuldror.... skamligt svag och med dålig hållning. Skärpning nu!

Sen blir det vin och ostbollar i soffan! Eller inte.
        .

Lunchdilemmat

Köpte sallad som jag nu äter men är egentligen sugen på fet hamburgare, pommes frites och cola.

Livet är hårt.

Bekräftelse sitter fint

När jag skriver det här inlägget vet jag inget om morgondagen (läs: nu, idag) - det är nämligen skrivet i förtid och ska publiceras lite senare. Varför undrar kanske någon? Varför inte, undrar då jag tillbaka? Kanske för att dels kan jag inte tjata hål i huvudet på alla just ikväll, när jag har tid att blogga, och kanske för att någon kanske sitter och hoppas på att just jag ska ha uppdaterat den här bloggen just nu.

Ok. Kom till saken.

Jag glömmer liksom bort mig själv ibland. Jag glömmer bort vad som är jag, det jag vill och tycker om, jag går upp i fel saker (läs: jobbet) och jag går liksom ner mig. Min kollega säger ibland "Det här livet, Agneta, (och då menar hon arbetslivet) är det lilla livet - det oviktiga. Det riktiga livet, och det som betyder något, är det vi har hemma." Och det ligger så mycket i det!

Men jag, jag glömmer liksom bort det. Ibland är jag så himla mycket i nuet att jag glömmer bort varför jag finns till. Inte är det för att serva och sköta administration åt våra kunder... Hur kan så många människor ta sitt jobb på så stort allvar? Vi är inte hjärnkirurger!!! Inte ens vårdbiträden - och här menar jag inte att vårdbiträden inte är viktiga - de är så oändligt mycket viktigare än vad jag är i mitt arbetsliv - jag menar bara att i jämförelse med hjärnkirurger - eller hjärtkirurger för den delen - så räddar de inte liv i samma utsträckning.

Jag glömmer bort att det viktiga i mitt liv finns hemma. (Och naturligtvis menar jag inte familjen nu. Att de är allra viktigast är ju så självklart att det inte ens ska behövas nämnas. Men nu har jag gjort det, ifall  någon undrar.) Skapandet. Det kreativa. Det som ger något och som betyder något. Varför i hela friden sitter jag och slösar min tid och kraft på ett onödigt kontorsjobb? Tack Nilla för att du tjatar lite grann ibland, och liksom får mig att lyfta blicken. Jag klarar tydligen inte att göra det själv. Hrmf.

Jag har en kompis som ibland påminner mig om mitt kreativa kall också, tyvärr talas vi vid alldeles för sällan. Vi har båda heltidsjobb som tar vår viktiga tid ifrån oss.

För övrigt hoppas jag att morgondagen dagen idag (då detta inlägg publiceras) blir en riktigt bra och rolig dag. Och att jag slipper en massa jobbigt jobb.
       .

Jag vill vinna

Det här är grejen för mig, jag bara vet det! När jag kommer igång och tränar igen är det här den perfekta platsen för dörrnyckeln - inte skön att ha i sport-bh:n...

inte in här ni också för JAG ska vinna! Suzan är det som har tävlingen, i sin blogg.
             .

måndagen den 19:e september 2011

Men gaaaah!

Hade sett fram emot en mysig stund med barnen när de kom hem från scouterna förut. Te, mackor och lite småprat i köket. Och så såklart massa tända ljus. I lugn och ro. Mysig avslutning på måndagkvällen.

Men så kommer de hem och bråkar. Naturligtvis. Så istället för en lugn och mysig stund i köket fick de en arg mamma som beslagtog Nintendo DS. Datorerna är redan tagna... Snart ryker även Lisebergsbesöket med familjen om de inte skärper sig. I vår familj är det nämligen inte tillåtet att vare sig sparkas eller slåss. No matter what! Enda gången det är ok är om någon främling försöker sig på att ta dem, men inte annars. Och syskon räknas inte som främlingar.

I vår familj har några begåvats med selektiv hörsel och visst inslag av grav demens. De kan ha ärvt det av mig, men i deras fall handlar det nog mer om vilja. Eller avsaknad av.

Vidare hoppas jag att maken handlar lite frukostmat på väg hem från sitt möte. Men känner jag honom rätt åker han raka vägen hem, utan att passera Ica.

Nu ska det här griniga stycket gå och lägga sig. Avsluta måndagen kan man kalla det. Förbereda mig för att ta emot tisdagen glad och ... eh, positiv!
       .

Hemmelihemma!

Det låter kanske som att jag inte kommit hem förrän nu, men det har jag. Jag var faktiskt hemma tidigare än vanligt, tack vare att jag gick lite tidigare från jobbet och blev hämtad och hemkörd av maken. Skönt är bara förnamnet.

Väl hemma skrev jag ett inlägg som ska publiceras i morgon, körde igång en maskin med tvätt, lagade mat, utfordrade fem barn, åt själv, vinkade av två barn till sin mamma och tre till scouterna, städade i köket, hängde tvätt, vek tvätt, körde igång maskin nr två, plockade loss köksfläktsfiltret och stoppade in i diskmaskinen, satte på dito. Sen gjorde jag mig en kopp te och nu sitter jag här vid datorn och knappar lite. Kanske kanske fortsätter jag på min bok. Snart. Ska bara lite först.
          .

Champagnesprut

- arbetsdagen är slut!

Försöker tappert härda ut

Måndagar...

Jag vet att jag borde tänka positivt och allt det där... meeen, jag orkar inte. Orkar inte.

Det blir bättte. Om bara några timmar blir det bra. Men tills dess... Så himla mycket måndag.

Och så är jag skitful idag.

Ser ni luggen?

Jag orkar inte ens skämmas över den. Eller om jag kanske inte orkar..? Ful är den i alka fall och ja, en liiiiten virvel kan skönjas också.

Måndag.

Måndag morgon

Just nu känns allt bara jobbigt. Men det är det ju egentligen inte.
Barnen har studiedag, det vill jag också ha. Jag är hemma alldeles för lite!

Snart helg, kvittrade maken nyss. Dråpvarning.

söndagen den 18:e september 2011

Jag mår illa

Vissa saker, sådana som snurrar och gungar samtidigt, är inte bra för mig. Inte bra alls.

Förväntan!

Fyra kusiner i väntan på bussen. Vi ska till Liseberg! Äntligen enligt barnen!

lördagen den 17:e september 2011

Liseberg

I morgon ska vi till Liseberg. Min mamma har fått biljetter av sitt försäkringsbolag som hon gett till mig och min syster och våra barn. Min son ska inte gå för han ska spela cup, men tjejerna och jag ska gå. Jag känner för det ungefär lika mycket som jag känner för att springa ut naken på gatan i regnet just nu.

I mitt stilla sinne undrar jag hur det här försäkringsbolaget tänker. Det kan inte vara gratis direkt, eller ens särskilt billigt, att abonnera Liseberg en hel dag. Och bjuda på inte bara inträde utan även åkattraktionerna. Allmänheten är inte välkommen till nöjesparken i morgon.

Jag är glad att jag inte har det försäkringsbolaget. Men lite glad att min mamma har det.
         .

Lite text



Hon såg sig omkring i vad som varit hennes, deras, hem de senaste fem åren. Hon hade älskat den där våningen från första stund. Redan när hon gick in genom porten från gatan visste hon att hon kommit hem. En välkomnande och vacker entré var nästan lika viktigt som själva lägenheten. Och vilken lägenhet! Trots att det var massor som behövdes göras med att slipa parkett, måla fönster, tapetsera om i vartenda rum, måla tak, byta ut all inredning i badrummen … listan hade blivit lång så hade Charlotte anat potentialen med en gång, trots att hon inte ägnat sig åt renovering. Eller kanske snarare tack vare det. Fast nej, hon hade velat ha den ändå. Allt slit, allt arbete och alla pengar de lagt ner hade varit värt det. Men nu skulle de flytta. Igen. Livet hade inte riktigt blivit som de önskat, eller såsom Charlotte hade tänkt sig. Som så ofta förr.

Nej, jag räknar inte ord

Men jag skriver! Och jag har lite lite flow just nu och tycker att det är kul att skriva!

Det var allt jag ville berätta.

Det och att jag smällt i mig inte mindre än fyra (4) chokladbollar. Jag är äcklig. Nu måste jag nog ut och röra lite på mig, för att få bukt med sockerstinnet. Hu. Ät inte så många chokladbollar säger jag bara. Det är äckligt.
       .

Shoppat

Skulle följa med till Allum, som sällskap. Kom hem många saker rikare: två höga ljusstakar, två förpackningar höga kronljus, bodyscrub, Crocs sommarskor (typ Ballerina) - supersöta, sköna och billiga!

Nu kaffe och chokladbollar - ensam hemma! Lyx!
     .

Lördag

Hela dagen igår kändes som lördag. Eller i alla fall senare halvan av dagen. Så idag har jag en extralördag. Bonus liksom! Och jag som älskar lördagar kan inte tycka att det kunde vara bättre! Lite plåster på såren för att onsdagen kändes som torsdag hela dagen...

I natt har jag sovit gott och länge (nio och en halv timmar) men har vaknat några gånger av att det kliat i halsen. Vafalls? Förkylningen ska gå över och inte förvärras! Men nu, några vakna timmar senare känns det rätt ok. Hostar gör jag, snörvlar, och så. Typiska förkyldtendenser.

Åh gud vilket intressant inlägg. Snälla kan jag inte utveckla det närmare?! Nej.

Måste hämta ny inspiration någonstans ifrån. Herregud.
   .  

fredagen den 16:e september 2011

Så många blogginlägg oskrivna

Ett inlägg som jag skrev i morse är borta. Det gick iväg, men nådde aldrig bloggen. Hm. Hm.

I morgon tar jag nya tag. Då kanske jag berättar om när jag jagade en älgfluga i bh:n. Hu... De är min nya fasa och skräck.

Men nu sova. Är så trött så jag nästan dör.

Innan solen gått upp

Jag hostar idag. Hela tiden.

Ikväll ska jag dricka ett glas vin, det kan bli kul, att se om jag klarar att svälja eller om jag kommer hostfrusta ut det rakt ut i luften. Eller sätta i halsen och få upp det i näsan. Kul.

torsdagen den 15:e september 2011

Om jag hade 40 miljoner att lägga på ett hus

Då skulle det inte bli det här huset i alla fall. Det ligger mittemellan tågrälsen och motorvägen och i väster har de en skogsklädd, hög kulle, vilket betyder ingen kvällssol. Värdelöst.

Dessutom är huset fult, men det där kan vara en smaksak.

Om jag hade 40 miljoner att spendera på mitt boende skulle jag hitta mig en pärla nära havet. Gärna ett riktigt gammalt (varsamt renoverat) skärgårdshus, med egen brygga, ogenerat läge och sol hela dagen. Men viktigast av allt: kvällssol! Har jag inte kvällssol vill jag inte bo där. Inte för alla helikopterplattor i världen.

Ps. Dessutom vill jag minnas att det inte är en ö. Möjligtvis en slags halv-ö, men jag kan ha kommit ihåg fel.
       .

Jag kör fast

Min text kommer ingen vart. 634 ord. Säkert det dubbla, om jag inte varit så snabb med att rata.

Måste hitta någon som kan läsa och tycka. Någon att bolla med. Fick respons i veckan, positiva ord, men inget som hjälper mig att komma framåt. Beröm gör mig glad men jag blir inte bättre.
     .

Jag dricker te med honung

Och så försöker jag skriva lite. På min bok.

Det går sådär för jag måste vila lite ibland, och så måste jag dricka lite mer te med honung, och så måste jag kolla internet ibland, sen måste jag vila mig igen.

Så, nu har jag skrivit lite, dock inte på boken, så nu får jag nog ta igen mig lite. Kanske också hosta mig lite blodsmakig. Efter det måste jag inta ryggläge i soffan. Kanske titta på tv. Det kan ju komma skrivinspiration då. One might hope.
         .

Jaha?

Klockan är redan tre på eftermiddagen och jag är lite rastlös. Att vara förkyld är inte min grej. Och ska jag vara förkyld kan jag lika gärna ha feber så jag kan sova bort tiden. Älskar att sova när jag har hög feber, att liksom glida in och ut ur sömnen... verkligheten smälter samman med drömmen och man har ingen koll på om det är dag eller natt eller ens vilken dag det kan tänkas vara.

Nu är jag rastlös, men för matt för att orka göra något. Titta på tv kanske? Nej, då börjar det klia i kroppen, helst när solen skiner - jag vill ut! Jag vill plantera, jag vill rensa, jag vill plantera om. Jag vill röja inne, städa och göra fint, jag vill skriva och lyssna på alla Sommarpratare som jag sparat.... Orkar inte. Jo, Sommar skulle jag kunna lyssna på, liggandes i soffan. Men så är maken hemma och förbereder ett möte.

Men han åkte och fixade lunch till mig så jag får snällt låta honom få lite lugn och ro. Men det är ju mig det är synd om!
      .

Sjosjukok

Är hemma idag. Klok tjej, jag.

Frustrerande det är att vara dålig! Skulle behöva tvätta och tänkte att det var en bra idé när jag ändå bara är hemma. Tror ni jag orkar det? Nä.

Febern ligger på strax över 37 och ska väl inte kallas feber utan förhöjd kroppstemperatur. Just nu kan jag andas genom näsan också, hör och häpna. Men huvudvärken! Och den totala mattheten! Hjälp.

Måste nog ha något gott att äta på tror jag, om jag orkar resa mig ur soffan.
        .

onsdagen den 14:e september 2011

Jag har redan dåligt samvete

I morgon ska jag vara hemma. Jag har dessutom börjat få lite hosta nu. Torr hosta, som ger blodsmak i halsen. Tack för den. Tack så himla mycket.

Trots att jag känner mig helrisig och mår skit så får jag dåligt samvete över att jag ska vara hemma i morgon. I stället för att gå till jobbet och späka mig. Till ingen nytta och ingen annans större glädje.

Jag måste ta hand om mig nu och bli frisk!

Men jag har också ett jobb att sköta. Som jag helst ska sköta jävligt bra. Bättre än alla andra helst.

Gah.
      .

Foförorkokyloldod

Förkyld som en hel karl, som någon skrev, här i bloggen eller på Facebook. Ynklig som få. Usch. Fast det värsta är att jag inte har någon feber och utan feber är man inte sjuk! Och är man inte sjuk kan man inte stanna hemma från jobbet. 

Men man kan bli sjuk om man inte stannar upp i tid, och låter kroppen vila. Jag mår verkligen inte bra och det har känts skit hela dagen idag. I morgon är det jag som stannar hemma och kurerar mig. För att inte bli ännu sämre.

Låter inte det ganska klokt?
        .

Näe

I morgon ska jag stanna hemma. Jag är inte kry.

Jag är dum som varit på jobbet idag när jag borde legat hemma. Fy vad jag mår dåligt.

Dessutom känns det som torsdag idag.

Här kryper vi till jobbet

Trafiken är tät och lååångsam.

Jag vet inte om jag gjorde rätt när jag bestämde mig för att gå till jobbet idag. Jag mår sådär faktiskt. Ingen feber men huvudvärk och matthet.

Men det ska väl gå. Det måste gå. Om några timmar får jag åka hem igen.

tisdagen den 13:e september 2011

Usch igen

Jag har ätit en glass. Jag gillar inte glass, särskilt inte Glassbilens äckliga. Men nu var jag sugen på Turkisk peppar och den är god som glass. Om man slapp själva glassen. (Men den tvingar jag gärna i mig för att få det där svarta närmast pinnen...)

Om jag orkade skulle jag resa mig för att tända lite ljus. Tror jag ska göra en kraftansträngning. Om inte annat blir jag tvungen snart när sonen kanske bränner sig - han fick lov att tända lite ljus.

Efter glassen blev det en skål med ostbollar. Sen blev det en till. Sen hittade jag en öppnad flaska vin och tog mig en liten skvätt, men det smakade kall glögg så det fick änna vara.

Det är skit att jag måste vara hemma från jobbet. I morgon kommer vår absolut mest ... speciella kund och jag är väldigt nyfiken på att träffa henne. Men jag får nog fetglömma det. Kanske är sonen hemma i morgon också. Han är fortfarande ordentligt förkyld. Vi får se. Nu ska de få lite kvällsmat. Och jag måste snyta mig, eller torka näsan som rinner. Snyta går liksom inte när det sitter fast.
        .

Usch

Jag är jätteförkyld. Har jobbig huvudvärk, är matt och har nästäppa samtidigt som näsan helt plötsligt börjar rinna okontrollerat. Dessutom har jag 37,4. Och jag som i vanliga fall ligger lågt känner av det i kroppen. Det är lite synd om mig och då får man ju äta något gott, inte sant?

måndagen den 12:e september 2011

Jag är förkyld!

Himla dumt, jobbigt och tråkigt.

Jag brukar ondgöra mig över min man när han är förkyld hur himla ynklig han blir. Dödssjuk. Men jag är faktiskt inte så himla kaxig jag heller. Men jag går inte omkring och hasar fötter och ben efter mig samtidigt som jag flåsar och tror att jag är döende. Fast jag ska byta lite sängkläder har jag tänkt. Och så funderar jag på att äta lite ostbollar. Sova tidigt ska jag göra också. Om inte någon av sonens öron ska bråka med honom.

Och vad det blev till lunch? Jag hade tänkt köpa fiskfärsbiffen men den var slut så det blev panerad sej istället. Jättegott det också. Kågés i Saluhallen! Deras pannbiffar går inte av för hackor de heller.
     .

Lunchfråga

Förkyld och hungrig

Och sonen är hemma idag. Ont i andra örat hade han igår kväll.

High life. Really.

söndagen den 11:e september 2011

Flyttlass efter flyttlass

Jag har gått många vändor med skottkärran idag.

Nu är torpet tömt och sort of städat. Men vedbon är desto mer ostädad. Suck.

Nu är vi på väg hem. Äntligen! Men vilken skön dag vi haft, trots bärandet och släpandet.

Men en dusch och sängen hägrar!

Hålan Gud övergav

Jag handlar lunch till mig, maken och två av mina farbröder. Tror jag är den enda som gör det här idag. Undrar on stället bär sig?

Nu kom det en till kund tror jag. Bra. Då kanske stället går runt idag också.

Skynda skynda! Jag är hungrig.

Var jag är? Kvills taverna, Kvillsfors.

God morgon

Ett otroligt bra beslut att ta med egna, mysiga täcket! Så ska jag alltid göra från nu. Fast inte när vi åker till Norge för där finns världens skönaste dynor!

Nu frukost sen packa och bära och flytta möbler.

lördagen den 10:e september 2011

Sista kvällen

Vi ska snart äta lite gott och dricka lite vin. I morgon blir det till att packa och bära.

Det blir bra när det är klart. Det känns bra. Inte särskilt vemodigt att lämna torpet. Det kommer nya möjligheter med farfars hus och vårt kommer en familj att ta hand om.

Jag som annars är vemodets okrönta drottning är bara tillfreds just nu! Om man bortser från dum-magen, ett begynnande munsår och de jädrans hemska älgflugorna som finns här (de har aldrig besvärat oss förr!?) som redan försökt attackera mig.

Snygg felskrivning där

I förra inläggets rubrik. Och då var det inte mobilen jag kunde skylla på, utan mina egna fingrar!

Nu haver jag duschat (men jag tvättade inte håret - orka när vi bara ska ner till skogen liksom, och när det dessutom ligger en blöt filt runt hela mina omvärld = frissigt hår) och jag har ätit kulinarisk lunch: fiskpinnar och pimpat pulvermos (gjord på lite vatten, mycket mjölk och massor av Smör) och rårörda lingon.

Jag har packat i panik (mina trosor, pyjamas och extra sockar) och neccässären (hur f*n det nu stavas det j**la ordet) och väntar nu bara på maken.

Och ja, jag har frigjort tre kartonger. I tripp trapp och trull-storlek typ. (En stor, en mellan och liten)

Får inte glömma att ge Bosse lite hö. Bosse är vår söta söta söta kanin.

Kanske göra kaffe och hälla i termos. Synd att jag åt upp dajmen förut. Men EN dajm att dela på då eller, Nä. Skulle. Inte. Tro. Det.

Får nog ta mig en turkisk peppar-glass, synd bara att den inte är helt i lakrits utan att de har puttat in det där vita äckliga i mellan.

    

Mammahjärtat ät lugnat!

Ringde och pratade med barnen precis. De satt i husvangen och åt mackor och drack oboy (yngstas favoritdrink). Sonen har inte längre ont i örat men det kändes som att någon satt och höll för hans öra berättade han. (Han tycker nog att det är lite spännande att kanske ha öroninflammation, så länge han inte har ont för då vill han inte vara med som den av manligt kön han är)

Skönt! Jag kan slappna av lite. Och jag var noga med att berätta för sonen att jag älskar honom! (Vilket nog inte är lika viktigt för honom att höra som för mig att säga)

Och precis i detta nu ringde maken och berättade att de är i Ljungskile och ska äta. Han är hemma om lite drygt en timme. Och jag sitter med fulfulfriss och natt-tröjan och är i stort behov av en dusch. Och så ska jag hinna äta lunch också. Stressad är bara förnamnet. Men jag har pratat med mina barn! De har det bra, de är glada och de mår bra! (Sonen är förkyld, men han överlever det)

Ikväll är det maken och jag och bara vi i torpet. Sista kvällen. Som det var i början, för femton år sen. Han och jag själva; rödvin, yatzy och massor av tända ljus.
     .

Ont i magen

Jag har en knasig mage. Som gärna ballar ur lite då och då. Det har den gjort idag.

Och nu sitter jag och har lite ont och kanske mår lite illa.

Jag är en person som är fullständigt livrädd för magsjuka och illamående och det där med att kasta upp. Hatar det så outsägligt mycket. (Det var värre förr, då fick jag en svart, djup depression när det var magsjuka i närheten - jag ville lägga in mig på sjukhus eller liknande och bara försvinna tills allt var bra igen. Helt helt fruktansvärt.)

Men jag har klarat att dricka kaffe och ätit en dajm så det är ju inte så allvarligt med mig. Tror mest att jag har ont och kanske är hungrig på det också. Och så har jag en ledsenkänsla i kroppen, men det kommer nog med att barnen inte är hemma... och kanske att vi ska städa ur vårt torp i morgon. (Eller så är det helt enkelt så att jag drabbats av PMS på äldre dar)

Eller så har jag en 40-årskris. I form av vadvilljagblinärjagblirstor och vadärverkligenmeningenmedlivet.

Men nu ska jag ta och frigöra några flyttkartonger. Jag vill bestämt minnas att vi har ett par sådana stående som kan tömmas. Det är ju ändå knappt tre och ett halvt år sen vi flyttade in här.
         .

En sådärstart på lördagen

Sonen klagade på ont i örat när han kom ner och jag förstod ganska snabbt (efter att först trott att han överdrev lite) att han faktiskt hade ont. Förmodligen öroninflammation. Hejdå barnens helg med mormor och morfar och hejdå min och makens helg i torpet. Tänkte jag. Men efter koll med syster och min mamma så var svaret "stoppa ner Alvedon" och mamma sa "I värsta fall finns ju Kungälvs sjukhus nära" Gulle-mamma!

Sonen blev lite piggare och satt och tittade på Det regnar köttbullar och skrattade lite. Tills jag blev arg på honom av en anledning. Och det dåliga samvetet som kom över mig efter det!!! Men ilskan är så irrationell. Och jag likaså. Gaaaah!

Men innan han åkte försäkrade jag honom att han är världens bäste och att jag älskar honom trots att jag blir arg (fast nu blir jag osäker på om jag verkligen sa att jag älskar honom... gaaaah! Aj... samvetet!) Så himla onödigt att bli arg och göra honom ledsen när han redan var ledsen och hade ont. Dumma dumma dumma mig.

Till slut kom de iväg. Min pappa med bil och husvagn och tre barn, och min mamma med två barn och en bilkudde till bussen. (Med fem barnbarn får de liksom dela upp sig).

Jag känner mig helt trygg med att lille ynklingen är iväg. Är det någon man ska ha nära när något av barnen är det så är det mamma! Hon är guld värd.

Maken är i Uddevalla på något politiskt och jag är ensam hemma. Ensam hemma. Det är bland det bästa jag vet. Jag ska snabbt städa lite och hänga tvätt och sen ska jag ta mig en kopp kaffe till och bara njuuuuta.
    .

fredagen den 9:e september 2011

Skönt med fredag

I morgon får jag några timmar för mig själv. Det behöver jag. Ska kanske städa i tvättstugan. Det behöver den. Det ser föröverjävligt ut där nu. Stökigt, smutsigt, dammigt, äckligt. Hemskt!

Annars inget nytt. Jo, jag har haft en bra bra dag på jobbet. Nästa vecka blir slitig, men mitt självförtroende ör bättre nu och med stöttande kollegor ska det nog gå bra.

Nu sova och mota förkylningsolle i grind.

*gäsp*

torsdagen den 8:e september 2011

Torsdag idag hörrni!

Finkaffe - check
Tvättat hår - check
Borstat hår - check
Helochren - check

Idag: massage kl 14 och AW kl 17.
Och i morgon fredag och helg!!!

Bästa dagen denna veckan, hittills.

onsdagen den 7:e september 2011

Luggen

Ser ni min lugg? Så har den sett ut idag. Om jag känt mig ful? Ja.

Nu sova mig snygg. Och pigg och rolig. I morgon blir det vin efter jobbet! Tjoho!

Dagens hötsruskoutfit

Vågra vägra snygg lugg är mitt nya (lata) motto.

Inte min hall utan jobbets fula kapprum.

tisdagen den 6:e september 2011

Hej! *vinkar ganska så piggt idag*

Idag har varit en bra dag. Den här veckan är lugn på jobbet. Och jag ska passa på att njuta den här veckan, sa min chef, för i nästa blir det mycket igen. Jämna plågor.

Lugnt alltså. Och då är jobbet riktigt angenämt. (Det tar emot att säga så, eftersom jag inte vill vara anställd och slava under någon annan, jag vill vara egen och slava åt mig själv och knappt någon lön alls - men åt mig själv!!!)

Men. Nu är läget som det är. Och jag är glad de dagar jag mår bra och är glad.

I morse upptäckte jag att jag glömt ställa väckarklockan. Men som tur var vaknade jag ändå. Av mig själv. I tid! Hann göra finkaffe att ta med till jobbet - det är sådan lyx i vardagen, jobbets kaffe smakar skit.

På väg till jobbet insåg jag att jag glömt deo och var rädd att jag skulle börja svettas bara för det. Sprang ner till Lindex vid tio och köpte en, tillbaka till jobbet, in på toa, av med tröjan, på med deo - bara för att upptäcka att jag visst tog på mig deo hemma! Men så käckt. Dubbelskydd.

På eftermiddagen var det dags för andra flytten på fyra månader. Jag skulle byta plats. Jag och sex andra. På knappt en halvtimme var alla klara och datorer och telefoner var igång igen. Såå mycket bättre plats.

Det lustiga var att i morse tänkte jag att jag skulle behöva städa på mitt skrivbord och damma av det lite, och torka bort ett par kaffefläckar.... Jag blev bönhörd kan man säga.

Igår mailade jag och efterlyste min respons, för tredje gången. Nu börjar jag snart tröttna rejält. Inte ett svar, ingen ursäkt, ingen förklaring. No nothing. Alltså.... Gaaaah! Inom tio dagar skulle jag fått respons från det att jag mailade in min text. När det gått ca 14 dagar mailade jag första gången, men hörde inget, efter ytterligare några dagar mailade jag igen och fick svar att jag skulle få svar till helgen. Helgen kom och gick. Sen en helg till. På fredag börjar den tredje helgen. Och jag är lätt irriterad just nu.

Om jag bara fick en förklaring! Men nej.

Ikväll har jag jagat en studsmatta igen. Eller nej, inte jagat. Den är ju numera fastbunden i balkongen, sedan förra stormen då den gav sig ut på en flygtur över tre bilar. Billigt och kul.

Idag ställde den sig upp på högkant, mot balkongen. Så jag, min syster och mina tre barn rusar ut och får ner den på gräset, jag knyter upp banden och vi välter den uppochnerpå. Och sen binder jag fast den igen. Sen var jag genomblöt. Som det regnar och blåser här! Det räcker nu, tycker jag.

En sista sak innan jag avslutar: jag fick gjort en del gamla uppskjutna saker igår och som jag lättade! Varför är jag så himla dålig på att ta tag i saker med en gång? Varför skjuter jag upp allt tills jag mår dåligt?

Någon gång ska jag berätta om när jag drog en liten vit när man kanske inte borde det. Och jag menar inte droger!

Men nu natten!
           .

Ha!

Finkaffe har jag med mig men jag glömde deo. Äsch. Svettlukt har ingen dött av. Än.

måndagen den 5:e september 2011

Hej *vinkar trött från soffan*

Herreminje vilken tröttdag. Ett tag på eftermiddagen hade jag svårt att hålla ögonen öppna. På allvar! Jag var så fruktansvärt trött och sömnig. Och det trots sjuochenhalv timmas sömn i natt. Fast natten till igår blev inge vidare sovit. För varmt. För mjuk säng. För sovsäck. Jag hatar sova i sovsäck. Men att bädda för en natt! No. Eller yes. Hell yes. Nästa helg, när vi ska ner till torpet igen är det jag som tar med mig underlakan och mitt täcke och kudde hemifrån - smart! En säng orkar jag faktiskt bädda för en natt. I alla fall när det bara är ett underlakan.

Helgen ja. Vi ska ner en kortis igen, maken och jag och tömma det sista. Eh. Det där "det sista" tenderar att bli så himla mycket mer än man först kan ana och tro.

Dessutom måste vi möblera om lite i farfars hus för att få plats med våra saker. Våra saker består av en soffa, en fåtölj, två matbord och en jääääädra massa småsaker. Och eventuellt, om vi orkar och vill, en stor möbel som jag inte vet vad de kallas (byrå/sekretär/chiffonje - som stavas hur?)

Eh.... för trekvart sen kollade jag lite mail... och nu hittade jag detta inlägg, ofärdigt. Det får anses vara färdigskrivet nu. Jag måste sova.
       .

Ösregn

En massa uppskjutna måsten har kommit ikapp mig nu. Inte bra. Ingen bra känsla.

Jag tycker inte bättre om måsten bara för att jag verkligen måsta göra dem...

lördagen den 3:e september 2011

På en blå ljugarbänk

Torpet. Sista helgen, någonsin.

I morgon börjar vi flytta över saker till Farfars hus.
Innan vintern ska de nya ägarna få tillträde till vårt torp. Vårt snart fd torp.

Det känns bra. Att flytta till nytt gammalt sommarhus - farfars, fullt med goda minnen - känns rakt igenom bra.

Solen skiner, syrsorna spelar och snart ska vi grilla. Livet kan inte vara så mycket bättre. Eller jo. Vi glömde ta med vin...

På väg

Vi ska ner en snabbis till Småland, maken, tjejerna och jag. Sonen är hos kompis och Bosse passar huset med hjälp av min syster.

Hej ren lantluft och total avkoppling!

fredagen den 2:e september 2011

Fredag... fredag...

Vad länge sen det var vardag, känns det som! Skönt. Min syster och jag och alla barnen har umgåtts, ätit pizza och druckit cola. Och försett barnen med fredagsmys. Nu har hon och hennes killar gått hem till sig och mina barn håller - självmant - på att gå och lägga sig! Självmant! De är nog trötta, de också.

Jag ska snart gå och lägga mig jag med.

Tre tavlor blev sålda. Inte så många, jag trodde att fler skulle gå faktiskt. Men det har varit dåligt med folk, hela sommaren faktiskt. En kvinna jag känner som ställde ut tidigare i somras, under högsäsong, fick inte sålt något alls. Jag får se om jag ställer ut där nästa sommar. Det är lite off. Tror jag ska försöka få hänga i kommunen. Då kanske vänner och bekanta vill komma och titta.

Fast hur kul tycker folk att det är att titta på tavlor och foton, egentligen? Jag funderar på att ha en vernissage hemma. Bjuda hem vänner på bubbel, vin och lite tilltugg. Och så kan folk titta på fotona om de vill. Vill de inte får de stirra i antingen taket eller golvet, för på varje vägg hänger nu minst en canvastavla. (Jag gillar att ha fått hem dem igen. Jag gillar dem och de förgyller mitt hem)

Nu ska jag gå och lägga mig innan jag börjar gråta av trötthet.

Läste ni tidigare att jag fått beröm idag? Om ni missat det ska jag berätta igen. Jag (och min kollega, hon som började samtidigt som jag) har tagit flest samtal av alla och chefen kom och sa "JÄVLIGT bra jobbat!" *hoppar och skuttar av stolthet och glädje*

Nä, jag är inte särskilt bortskämd med beröm. Och jag blir galet glad!!!



Blommar

Min Sundaville blommar och den gör det med den äran!

Helg!

Är på väg ut till Hönö för att hämta hem tavlorna.

Fick beröm av den andra gruppchefen idag, för att jag tagit så många samtal. Jag och min kollega (som också är ny) har tagit flest samtal av alla. "Förbannat bra jobbat!"

Jag trodde först att hon skojade med mig. Men det gjorde hon inte.

Good morning Friday!

Jag, på jobbet, med finkaffe och min supersköna poncho!

Have a nice day!

torsdagen den 1:e september 2011

Nu är jag så där kul igen

Haft en bra jobbdag.
Blivit intervjuad av SCB (gillar!)
Ätit god lunch.
Fikat på eftermiddagen.
Jobbat över lite.
Fått undan en väldig massa jobb.
Ätit fil till middag.
Kört en maskin med tvätt - den ska maken snart få nöjet att hänga

Inte i den ordningen dock.

Nu trött och snart gå och göra mig i ordning. Siktar på att ligga i sängen strax före 22.
        .

Vackra vackra höstmorgon

Som jag vill vara hemma just nu! Vill dricka kaffet i växthuset. Och bara sitta
där och njuta och andas.

Men. Den där Luther kallar. Varje morgon. Så ock idag.

Men, och ett bra men: snart fredag!