Jag har tappat mitt minne

Oh hektiska dag. Möte mellan 13:30 och 16:20. No stress. Nohohohohooo. Hej lördagsförmiddagsmigrän.

Idag på lunchen kom jag ihåg att gå och köpa vin. Efter jobbet kom jag på, fem minuter innan bussen gick, att jag ju måste köpa present inför i morgon då vi är bortbjudna. På bussen hem sen, en kvart senare pga att bussen var sen och jag som stressade, sprang och svettades i min dunjacka - kom jag på att jag ju skulle måla julkort och ta med mig och ge bort.

När jag kom hem kom jag på en annan grej. Att jag glömt köpa present som sonen ska ta med sig på kalas han är bjuden på i morgon!!! Gaaaaah! Gaaaaah! Gaaaaah! Som tur var räddade min syster situationen (hon råkade ringa när jag våndades som mest) - hon föreslog att jag skulle ringa vår bror och kolla om han var på stan .... det var han inte men hans flickvän var och hon jobbar nära ett ställe som säljer biokort så ett sådant skulle hon fixa åt mig och så får jag det av henne i morgon. Måtte hon inte glömma, hon är nämligen lite glömsk också. Det är mänskligt. Det är bara det att just det här måste bli fixat!!!

Så jag blir nog tvungen att gå på spinningpass i morgon bitti, för hon håller nämligen i det passet. Och det skulle ju passa (pass, passa!) bra med två flugor i samma smäll.


Åhherregud denna stress, detta vansinniga tempo. Hallå kan någon stanna det här ekorrhjulet en stund? Snälla?

Eller så tar jag och går ut och går en promenad, det är skönt på alla sätt och vis. Men innan dess måste jag äta för jag hungrar ihjäl. De här 12000 stegen gör mig urhungrig - hela tiden! Måste komma på vad jag ska laga för mat. Eller hur jag ska muta barnen att acceptera flingor till middag. Eller risgrynsgröt ur korv (kallas de korv, de där plastförpackningarna?).
       .