måndag 12 november 2012

Humörshöjande åtgärder

Mitt humör lämnar en del att önska. Helt klart. Maken hade ett litet snack med mig igår. Frågade hur jag mådde, och för en gångs skull svarade jag ärligt.

Vad det är med mig vet jag inte. Men idag var jag ute och sprang, och som vanligt känns det underbart! Skönt efteråt också. Det är inte så att jag sprudlar av glädje direkt, men jag är åtminstone inte tjurig.

Jag har ju inget att vara grinig över! Jag lever min dröm just nu (som inte går som jag vill, och det är väl det som är haken) - jag har ju själv valt att sluta jobba, jag känner inget behov av att börja igen (men om någon ville betala mig för att blogga vore det fint). Ändå känner jag mig kass, uttråkad, rastlös, lättretlig, värdelös, ful och tråkig.

Så. Nu har jag gnällt lite. (Men jag vill inte vara en gnällig person! Jag har ju det hur bra som helst, varför kan jag inte bara njuta av livet ett tag till?)

Som sagt, jag har sprungit, det kändes bra (om än lite ansträngt i hälsenan nu efteråt *grrrr*), nu ska jag försöka tänka positivt resten av dagen. Och inte sitta vid datorn för långa stunder åt gången. Undrar om jag klarar av det?
.

5 kommentarer:

  1. Ibland kan man behöver prata med någon smartis som inte är familj eller vän. Det ska jag göra igen, så fort jag har råd:)

    SvaraRadera
  2. Åsa: Det är väldigt skönt att prata med någon man inte känner!

    SvaraRadera
  3. Det är en hel del som blir lite små deppiga nu vid mörkret. Finns liksom ingen ork eller lust till något. Hoppas att du känner dig starkare och gladare snart,
    Kram

    SvaraRadera
  4. Byt med mig en månad så hjular du hem i ren glädje sen ;-) Kram

    SvaraRadera
  5. Petra: Jag jobbar på det! :)

    Venus: Jag skulle nog behöva...

    SvaraRadera