Ta ingen för givet

När jag cyklade hem från jobbet idag såg jag att mina elvaåringars skola flaggade på halv stång.

En lärare gick bort i går kväll. Så oändligt sorgligt. Han lämnar fru och barn efter sig och en massa elever som tyckte om honom.

I korridoren på skolan hade de ställt fram ett bord, lagt en duk på, ställt ett foto av läraren och lagt fram en bok i vilken elever och lärare fick skriva några ord. Dottern skrev en fin dikt, som hon också tog med sig hem. Jag hoppas få tillåtelse att lägga ut den här.

Vi pratade en liten stund igår, barnen och jag, om vikten att visa uppskattning medan man har folk i livet. Detta med anledning av den försvunna tioåringen. Ikväll kommer vi få anledning att prata om det igen. Det är allt för lätt att ta någon för given. Jag gör det dagligen. Så himla dumt.
.