Det är så konstigt ibland. Jag kan gå och fila på massor av novellidéer - räcker ibland med att jag läser en kort text, ibland bara ett par ord, eller att jag ser en människa i ett visst sammanhang och så går jag igång.
Men när det är dags att plita ner idéerna är de genast som bortblåsta. Som om de aldrig någonsin ens funnits.
Är det vad som kallas prestationsångest? Eller inbillar jag mig bara när alla dagdrömmar och fantasier florerar i mitt inre?
.
Jag försöker också skriva en novell idag, men idéer till sådana sitter väldigt långt inne av någon anledning, medan jag kan komma på massor av romanidéer.
SvaraRaderaKati: Här kommer inga idéer what so ever. :(
SvaraRaderaBehöver kanske ta en promenad, eller en skidtur. Rensa hjärnan.
skriva ner dem direkt? Men sen ska man komma ihåg var man skrivit det...
SvaraRaderaShamrock: Det är ju det … en del idéer har jag nerskrivna. Någonstans.
SvaraRaderaMina idéer drunknar i mitt skitjobb, men jag satsar på pensionstiden ;-)
SvaraRadera