I påsk ska jag till London. Jag blir varm och mjuk i hela kroppen när jag tänker på det. London. Jag tror inte att jag i ord kan förklara vad jag känner för den staden. Jag älskar den. Den känns som hemma. Det har funnits perioder i mitt liv då jag varit helt övertygad om att jag gjorde fel när jag inte flyttade dit.
Jag kan se bilder av gatuvyer och jag känner känslan av att befinna mig där just nu. Jag känner exakt hur det känns att gå där. Och längtan tillbaka blir så stark att jag vill hoppa in i bilden och bli ett med den.
Min svåger jobbar på ett stort företag som håller sig med lägenheter lite varstans. I London har de en som ligger i Westminster SW1, med gångavstånd till mycket. Bland annat Themsen. Dit längtar jag väldigt mycket … efter att få se London i solnedgång. Det går inte att se sig mätt på solnedgångsbilder.
Min syster och jag ser det här som vår resa, och männen följer liksom bara med … de får roa sig själva på dagarna tänker vi! Och nej, vi ska inte shoppa (tack och lov) (förutom på Boots, och kanske Fortnum & Mason). Mat ska vi handla. Tesco och Waitrose och Safeway - mataffärer - eftersom vi ska ha självhushåll.
Det finns såååå mycket jag vill berätta om mitt London, men det får bli i ett annat inlägg.
En annan resa kommer också i vår. I slutet av maj bär det av till Rom. Jag har aldrig varit i Italien men alltid velat åka dit. Maken som alltid sagt att Rom är en smutsig stad, överraskade mig med att köpa en weekendresa till mig i födelsedagspresent. Där blir det hotell vid Ponte Sisto (om jag minns namnet rätt) och där lär det bli lite shopping … (skor skor skor!) (herregud - skor!)
Så ja, jag ska nog uthärda att jobba heltid i vår!
.
Jag älskar också London. Hela England, utan att ha varit där särskilt ofta. Allt med det landet är lockande för mig.
SvaraRaderaPs, läs min nya bok när den kommer:)
Åsa: Såklart jag ska! :)
SvaraRadera