Älta lite?

Är det okej om jag ältar lite skrivångest? Till skillnad mot all annan livsångest som tas upp i den här bloggen för tillfället. Har jag grav PMS eller är det en personlighetsklyvning jag går igenom? Känner inte alls igen mig själv.

Hur som helst. Skrivandet. Vissa dagar känns det kul och jag tycker själv att Jag Kan Ju Skriva Ju! Hurra, typ.

Andra dagar skäms jag över min text - sååå mycket onödiga förklaringar att jag får ont i ögonen. Hur dum tror jag att min läsare är? Eller ... hur dum är jag själv?

Jag känner mig alltså värdelös just nu.

Och tänker att det här med författande kommer aldrig att gå. Ingen som ev. köper och läser min första bok (som jag med all säkerhet inte får ut via förlag, men det gör inte så mycket) kommer någonsin att lägga en krona eller en minut på att vilja läsa nästa bok, eftersom de dömt ut mig efter bok nummer ett. 

Suck, pust och stön alltså. Stackars bortskämda flicka.

.