Samtalet med chefen

Gick jättebra!

Fåniga jag var nära att börja gråta för att jag blev så rörd av omtanken. Shit! Hon bryr sig om hur jag trivs och vad jag tycker och tänker och känner! Ingen chef som jag haft tidigare, har någonsin varit så närvarande som hon är. Och mänsklig är hon. Rolig. Och hon verkar älska att vara chef. Inte på något bossigt sätt, utan på ett omtänksamt sätt.

Hon lyssnar verkligen och nu hade jag ju bara gott att säga (eftersom jag kommer från ett riktigt r**hål till arbetsgivare) men jag tror att hon faktiskt skulle lyssna och agera även om jag kommit med negativ kritik.

Jag kom på i efterhand att jag skulle vilja klaga på mitt oergonomiska tangentbord, men jag ska nog ta det när jag blivit fastanställd!

Min chef har en förmåga att vända negativa saker till positiva. Jag vill inte gå in på tråkiga detaljer här, men efter mötet kändes allt mycket bättre!

Men jag tycker fortfarande att ett deltidsjobb är att föredra. Mer fritid åt folket!
         .