För om man blir för kaxig är risken stor att man får ångra sig. (Som det där eviga: äntligen är jag på gång med min träning igen! PANG så kommer nästa förkylning/inflammation/annat. Slår aldrig fel.)
Men jag vill ändå meddela hela världen att jag mår bra igen! Om jag bortser från att halva gommen är fylld med ömmande blåsor och ena halvan av överläppen misspryds av en stor blåsa som snart kommer vara ett maffigt munsår.
Mina armar mår bättre. Yay! Jag har till och med kunnat göra några armhävningar - visserligen bara på knä och inte särskilt många - men det faktum att jag kan göra några alls gör mig så glad! Och jag tror att min rygg kommer tacka mig. (Åtminstone kommer inte min bror att skälla lika mycket på mig i jul när han känner på mina axlar och skuldror, vilket han alltid tvingas göra när vi ses - ingen masserar så bra och så hårdhänt som han. Helt underbart hur han kan syresätta mina trötta axlar när inget annat hjälper. Läs: när jag är för lat för att träna dem.)
Inte nog med det. Det är fredag, solen skiner, snön gnistrar (herregud vad jag älskar vackra vinterdagar! Jag hade glömt bort hur ljuvligt vackert det är!) och jag är ledig! Ikväll är det bara barnen och jag hemma och det är också ganska skönt. Jag älskar min man och gillar att umgås med honom, men ibland är det bara galet skönt att han inte är hemma en fredag!
Och nu ska jag skriva. Och försöka att inte hålla på och peta i detaljer i texten ...
.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Du är helt enkelt på G!
SvaraRaderaHeja, vad skönt att du mår bättre!
SvaraRaderaVad bra att du tänker/låter så är! :-)
SvaraRaderaHärligt att höra att du äntligen är bra igen! Blåsorna försvinner snart och bara du mjukstartar träningen och inte chockar kroppen så kommer det gå galant.
SvaraRaderaSkönt att du är bättre!
SvaraRadera