fredag 12 augusti 2011

Ni får vara försökskaniner nu

Jag lägger ut lite text. Och jag ser redan nu att det behövs en del arbete med den. En annan dag.


”Hej. Det var inte igår.” Hans röst. Mjuk stämma. Han tog ett försiktigt steg emot henne och gjorde en ansats till att ge henne en kram. Instinktivt tog hon ett lika försiktigt steg emot honom, beredd att möta kramen om den skulle komma.
”Hej.” sa hon, samtidigt som hon kände att hon trampade honom på tårna. Hon mumlade förlåt samtidigt som hennes mun hamnade i hans uppknäppta jacka. Hans doft var annorlunda mot förr. Den hade… mognat. Det fladdrade till i magen på Kristin och hon kände sig nästan illamående. Vad var det som hände?
Hans grepp om henne var hårt, men inte hårdhänt och hon undrade om han kanske hade saknat henne. Eller så var han bara glad att se henne efter så lång tid. Hon ville att han skulle släppa taget om henne samtidigt som hon visste att hon skulle sakna hans famn i samma sekund som han släppte henne. Vad ville hon? Varför gjorde han så här? Och varför reagerade hon så kraftigt?
Han släppte henne och hon visste inte hur lång tid som passerat, hon visste bara att hennes kropp ville att han skulle omfamna henne igen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar