Jobbig är bara förnamnet. Ni vet, när man hört sin egen röst säga samma sak en miljard gånger och man inte står ut att höra den längre, precis så har jag haft det idag - och den känslan kom redan på förmiddagen. Suck.
Men dagen har varit bra ändå. Solen skiner och luften var skön.
Att få spankulera omkring utomhus både på förmiddagen och eftermiddagen på arbetstid är helt okej. Och att ibland få cykla omkring på roliga cyklar är inte heller helt fel. Men man blir varse sin dåliga kondis.
Lunchen var mindre kul. Makrill (med ben). Barnen gillade inte. Och så pratadepratadepratade de. Och så var det en unge som nös rätt över min tallrik. Där och då
Ibland vill jag bygga en mur runt min tallrik. Det har hänt att jag ställt mjölkpaketen lite strategiskt. Men det är inte alltid det funkar.
Idag hälsade jag på en mamma (till ett barn på andra avdelningen) och hon blev så glad över att höra att jag varit där en del, och kommer återkomma ... jag minns inte ordagrant hur hon sa, men något i stil med att de äntligen hittat en vikare som återkommer. Då påminns jag om att jag faktiskt har ett ansvar. Jag är inte där enbart för min skull. När jag fokuserar på barnen och inte på personalen går det bättre. Mycket bättre.
Och de flesta som jobbar där är väldigt gulliga och trevliga.
.
Kan man inte ta ny mat?
SvaraRaderaÅsa: Idag Tyvärr stod den precis vid min tallrik och blev nernyst den också...
SvaraRadera