Si och så

Jag har skrivit lite idag. Och funderat. Eller snarare försökt fundera, det går nämligen sådär. Seg i kolan, så att säga. Hjärngympa behövs, och det snabbt, helst förra året borde jag börjat.

Vi har varit och ätit middag hos mina föräldrar och fick en god men mastig efterrätt - jag kunde nästan inte knäppa knappen i jeansen när vi skulle åka därifrån. Och nu är jag så sömnig att jag skulle kunna gå och lägga mig och sova.

Jag är en så kul människa! Alltid pigg! Alltid glad och positiv! Heja heja mig! (Nooooot!)

Men okej, jag börjar bli piggare än de senaste veckorna - tack gode gode gud - men så jäkla glad och positiv är jag inte. Rätt smågrinig och lättretlig, faktiskt. Jag tror att jag måste tagga ner lite vad gäller min bok. Vet inte men tror att den ligger och stressar och stör mig en del.

Och så måste jag komma igång och träna! Den här rastlösheten är inte nyttig. Väntar svar från en kompis, om vi ska ut och gå eller ej. Om ej får jag antingen ge mig ut själv eller gå med min syster om hon vill slå följe.

Eller så stannar jag inne och fortsätter att inte skriva.
.