fredag 26 oktober 2012

Jag överlevde Ullared

Men det var knappt. Herregud vilket hemskt ställe det är.

Helt slut.

Men jag såg Ullared-Morgan!

4 kommentarer:

  1. Jag har misstänkt att det är så. Maken har velat ha med mig i många år men än så länge har jag klarat mig...

    SvaraRadera
  2. Jag håller med dig, det är ett hemskt ställe! Har varit där två gånger i hela mitt liv... Fast Tess älskar det, så jag "offrade" mig, och lite, lite kul var det nog ändå även om det mest bara var trångt och mycket folk. Gofikan lyste med sin frånvaro, det blev en chokladboll och skumt kaffe... Dock såg vi aldrig Morgan, trots att vi spanade som sjutton! Tog du kort? :)

    SvaraRadera
  3. Livet innan liten: MIn man vägrar sätta sin fot där. Jag förstår honom.

    Renée: Du är inte ensam! Men jag är inte en av alla dem!

    Jessica: Gofika var bara att glömma. Men mackan och juicen var välbehövlig. Jag tog inte kort på Morgan, han såg inte ut att trivas med att folk tisslade och tasslade och tittade på honom. Stackarn. (Men jag tänkte ju tanken så klart!)

    SvaraRadera