Helgslutet

Snart ny vecka. Nya möjligheter.

Den här veckan som kommer känns lite så, nya möjligheter. Eller inte. Vi får se.


Jag har pratat med en god vän ikväll, som dessutom har inblick i min verksamhet. Ett samtal som fyllde mig med värme och lugn. Hjärta på det! Och som fick mig att sätta ord på mina tankar och känslor - och en bekräftelse på att jag inte tänker helt fel.

I morgon ska jag prata med en av mina ordinarie kollegor, om hur jag tycker och tänker om verksamheten. Om jag får tillfälle ska jag även prata med förskolechefen. För jag känner att det finns saker som inte funkar. Och jag kan inte sitta still och inget göra! Jag skulle - som det känns i nuläget - kunna "bråka" rejält för att få till en förändring.

För min egen del känns det inte jätteviktigt - det finns andra förskolor som jag hellre jobbar på - men för barnens skull, och föräldrarnas! Det gör ont i magen på mig när jag ser föräldrar som inte känner sig helt trygga med verksamheten. Jag vet inte om de är otrygga, men jag får en känsla av att några är det. Ett samtal häromdagen med en mamma gjorde att det knöt sig i magen.

Eller så är det bara jag? Nej, det kan inte bara vara jag. Visst känner väl alla mammor och pappor att det är viktigt med dagispersonalen? Våra barn är väl ändå det dyrbaraste vi har?

Jag tänker följa mitt hjärta, säga ifrån, göra vad jag kan. Mer kan jag inte göra. Men när jag har gjort det kommer det förhoppningsvis att kännas skönt i magen. Jag kommer sova gott på natten. Hoppas bara att vägen dit inte blir för jobbig.
.