Jag känner mig otroligt tjatig och tråkig vid det här laget, men jag är trött. Trött, trött, trött!
Och jag verkar inte ha något annat att blogga om nuförtiden heller. Det händer ju inget i mitt liv!
Vad är detta? Håller jag på att bli en lugn och balanserad människa, äntligen? Som inte missar bussar längre, som inte får utbrott stup i kvarten på mina barn, som inte glömmer bort och/eller missar saker, som att ta drottningsylt till potatisbullarna istället för lingon? Jag betalar ju för fasen räkningarna i tid nuförtiden!
Och hur kul är det då? Förr hände det åtminstone saker. Jag hade bloggupplägg. Folk skrattade och kände igen sig. Och jag kände att jag bloggade for a reason. *förstorar upp min egen betydelse*
Men nu.... nada, nothing, ne rien (det där sista kan betyda något annat, men då är det meningen att det ska betyda något annat *knycker på nacken*)
Undrar om jag ska ge mig ut en sväng, och gå eller springa? Fast fasen vet om jag orkar det. Räkningarna ska betalas. Jo, de är inte betalda ännu... Men det är faktiskt fortfarande september! Måste komma ihåg att betala dem idag, måste!
Men vi känner igen oss! Jag är också trött, hatar att betala räkningar och att laga vardagsmat. Och det är vardagsdramatiken som är kul att läsa om, inget allvarligt dravel. Seså, upp mrd hakan du skriver bra!
SvaraRaderaTack!!! Det var inte menat att gå med håven, det hoppas jag alla förstår! Men lite uppmuntran är aldrig fel! Aldrig! =)
SvaraRaderaJag läser gärna dina vardagsbetraktelser, är säker på att du får det att låta fantastiskt även om du skriver om hur du tittar på när färg torkar. Så fortsätt du!
SvaraRaderaSingelmamman;
SvaraRaderaVad gullig du är! Det känns (ibland) som att jag inte kan få till något fantastiskt alls, någonsin...