Jag känner mig helt färdig. Huvudet är tungt och dunkar oroväckande mycket. Pulsen är högre än vanligt och halsen gör ont. Hoppas att det inte blir värre. Så här som jag mår nu står jag ut med, knappt visserligen men värre får det helst inte bli. Då vet jag inte om jag orkar jobba. Och vara hemma från jobbet vill jag inte heller vara. "kvinnor snackar om att föda barn"
Ah! *kom just på* Vi har pannkakor kvar i kylen från igår. Eller nej, jag sätter en peng på att maken ätit dem till lunch idag, när han jobbade hemma. Fan i så fall.
Får gå och kolla
...
...
JOO! De fanns kvar! Helt otroligt! GUD finns och han hör bön!
Nu äta! Och då kommer hela världen att le igen! (Grov överdrift men det kommer bli lite bättre!)
Pannkakor är såå mycket godare än färdiga köttbullar och makaroner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar